Som klassiskt liberal är min viktigaste ideologiska utgångspunkt att minska det tvång som begränsar människans frihet. Det finns inget tydligare eller starkare tvång än statens våldsmonopol. Det är absolut och totalt övermäktigt. Offentlig maktutövning bygger alltid på ett underliggande hot om våld. Alltså vill jag begränsa den makt som stat och kommun har över människor.
Ett väldigt konkret uttryck för statens tvångsmakt är att med våld upprätthålla en gräns, att stänga människor ute med fysiska barriärer och vapen. Att begränsa eller förhindra en människas geografiska rörlighet är en av de allra största inskränkningarna av hennes frihet man kan tänka sig. Därför är jag för fri migration, in- och utvandring.
Detta gäller särskilt människor som riskerar att utsättas för våld i en stat som inte lyckas upprätthålla något våldsmonopol, eller – som vi ser i dessa dagar – när våldsmonopolet medvetet utövar våld mot sin egna medborgare. Det är därför vi har asylrätten. Det är en mänsklig rättighet att inte få en kula i pannan, eller att inte piskas ihjäl på ett torg. Och Sverige har som stat både en moralisk och en juridisk skyldighet att ge skydd åt människor som riskerar att utsättas för sådana kränkningar. De eventuella ”kostnader” detta medför för Sverige och de invånare som råkar befinna sig här nu är försumbara i sammanhanget.
Men det gäller också för människor som bara vill söka sig en bättre framtid. Det är fel att hindra en människa att skapa sig ett liv i Sverige, bara för att några politiker har dragit ett streck i sanden på ett visst ställe.
Det finns olika sorters motstånd mot denna rörlighet, som kan placeras i två olika kategorier. Dels de som vill bevara någon slags mytisk svenskhet, de som vill avbryta den dynamik som alla samhällen karakteriseras av och frysa sakernas tillstånd i tid vid just detta ögonblick. Och dels de som menar att våra politiskt konstruerade samhällssystem inte tål inflöde av människor med annan bakgrund.
Den första gruppen har en uppenbar felaktig syn på vad både ett samhälle och vad svenskhet är. Ett samhälle är inget hermetiskt tillslutet statiskt föremål, utan en dynamisk men regelstyrd företeelse i ständig flux. Svenskhet är en konstruktion. Och detta ständigt pågående konstruerande påverkas i hög grad av influenser utifrån, både i form av idéer och av människor. Slutna samhällen stagnerar. Alltid. Och stagnerande samhällen är inte bara tråkiga, de är också förlorare. För de lyckas inte anpassa sig till en snabbt skiftande värld.
En viss sorts motstånd i den första kategorin inriktar sig mot muslimer, och menar att människor med en sådan bakgrund inte passar in i en modern liberal demokrati. Man brukar lyfta fram frågan om hedersvåld, eftersom det så uppenbart strider mot de grundvärderingar som råder i Sverige. Och oftast sägs det att vi inte vill ha denna företeelse i Sverige, att människor inte ska råka så illa ut i vårt land.
Det tycker inte jag heller. Men vad hjälper det en 17-årig flicka som riskerar att utsättas för hedersvåld att hon i stället växer upp i Irak? För det är det som är alternativet. Och det blir resultatet om invandringens motståndare får som de vill. Det är aldrig omsorg om flickan (eller pojken för den delen) som är motståndarnas riktiga drivkraft. För då skulle de driva frågan att så många flickor och pojkar som möjligt som riskerar utsättas för hedersvåld flyttar till Sverige. För här gör såväl omgivningens attityder som myndigheternas insatser att sannolikheten att de klarar sig undan familjens tryck är långt större.
Som så ofta är den falska omsorgen om utsatta människor i stället ett svepskäl för en annan, verklig drivkraft: ren och skär egoism och oginhet, där det besvär vi får av att se en människa plågas eller råka illa ut anses värre än själva plågan. En sådan inställning kan inte på något sätt anses human.
Den andra sortens motstånd är intressantare.
Det sägs ofta att vi inte kan ha fri invandring till Sverige eftersom välfärdsstaten inte tål det. Människor som idag lever på motsvarande 5 000 kronor om året i sina hemländer kan i Sverige få det dubbla – i månaden. Och detta utan att arbeta. Det skulle sannolikt leda till omfattande bidragsmigration och i längden vara ohållbart. I kombination med höga trösklar in på arbetsmarknaden i form av facklig kartellmakt med höga lägstalöner och turordningsregler blir problemet extra stort.
Den uppenbara slutsatsen av detta problem kan vara minst två: antingen stänger vi gränserna och begränsar invandringen, eller så drar vi ned på välfärdsstaten. Mitt svar är tydligt: jag väljer fri rörlighet framför välfärdsstaten. De flesta svenskar gör nog dock inte det valet. Det har politikerna insett och därför finns det inget etablerat politiskt parti som driver den linjen.
Men det finns ett tredje alternativ: låt människor komma till Sverige utan att få del av välfärdsstatens rättigheter. Ge dem skydd och möjlighet att försörja sig utan att ge dem några bidrag. Och ta bort fackens kartellmakt så att de kan försörja sig genom arbete. De gamla moderaterna skissade en gång på ett sådant alternativ, i idéprogrammet Land för hoppfulla.
I det nuvarande systemet säger vi nej till ovanstående lösning med följande resonemang: ”Människor ska inte kunna utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Ingen kan leva på 5 000 kronor i månaden, eller utan vår sociala trygghet.”
Men precis som när det gäller frågan om hedersmord så är alternativet inte att människor jobbar för avtalsenliga löner och täcks av generösa socialförsäkringar, utan att de stannar kvar i sina nuvarande länder. Den relevanta jämförelsen för de personer vi pratar om – vad gäller inkomstnivå, social trygghet, säkerhet, boendemiljö och alla andra perspektiv på mänsklig välfärd – är alltså miljöer som präglas av osäkerhet och inkomstnivåer på kanske 5 000 kronor om året. Om dessa människor då kan flytta till Sverige och få en inkomst på 5 000 i månaden innebär det inte bara en dramatisk förbättring när det gäller säkerhet utan även att de får en mer än tio gånger högre inkomst (justerat för skillnader i prisnivå mellan länder).
Det är orimligt att vi gör det valet åt dem. De borde få göra det själva. Om människor i fattiga, krigsdrabbade länder själva får välja mellan (1) att stanna kvar i den oerhört problematiska miljö de befinner sig i, och (2) att komma till Sverige, leva i fred och tiodubbla sin inkomst kommer många att välja att komma till Sverige. Detta trots att de vet att de kommer att ha endast en bråkdel av genomsnittssvenskens inkomster.
Och precis som när det gäller frågan om hedersmordet så klingar omsorgen om människorna falsk. För i grunden är det egenintresset som styr.
En så omfattande invandring utan regler skulle leda till ett helt annat samhälle, med ett låglöneproletariat och kraftigt ökade inkomstskillnader. Segregationen skulle öka. Och vi skulle få ett tryck nedåt på de lägsta lönerna i vissa yrkesgrupper. ”Ett sådant samhälle vill jag inte leva i”, brukar det heta.
Det är sant att detta sannolikt skulle bli konsekvensen. Och faktum är att invandringen de senaste åren redan har haft vissa av dessa effekter. De ökade inkomstskillnaderna i Sverige de senaste decennierna förklaras nästan enbart av invandring. Vi har de facto importerat en underklass. Tiotusentals människor från Somalia och Afghanistan utmanar både den svenska välfärdsstaten och jämlikhetsvurmen. Det bästa sättet att minska inkomstskillnaderna – om nu det är det övergripande målet – vore då att se till att färre människor med låg produktivitet kommer till Sverige.
Det som håller människor borta från Sverige är alltså en socialdemokratisk jämlikhetsvurm som drabbar fattiga människor. Detta säger Socialdemokrater aldrig öppet. Men de har hela tiden valt stängda gränser framför ökade inkomstskillnader. Det är viktigare med låg ginikoefficient i Sverige än att människor slipper leva i yttersta misär eller risken att bli dödade.
Den som vill upprätthålla gränsen för att bevara LO:s kartellmakt och välfärdsstaten säger att vissa människor är värda mer än andra. Det gör inte jag. Som liberal sätter jag alltid individen före kollektivet. Och mänskliga rättigheter framför gini-koefficienter. Min solidaritet tar inte slut vid nationsgränsen. För mig förlorar inte människor sitt värde så fort de åker över bron.
Intressant och utmanande artikel.
Det uppskattas att ni är ärliga och tydliga med att välfärdsstaten måste monteras ned om fri rörlighet ska kunna införas.
Men vad tror ni själva händer med den sociala situationen om välfärdsstaten försvinner? Segregationen blir påtaglig, de som har ekonomiska resurser kommer att bosätta sig i stora gated-communitys-komplex. Resultatet blir med andra ord att den fria rörligheten begränsas t.o.m. inom den egna staden, där man tidigare kunde röra sig fritt.
Så mycket för den ”fria rörligheten”
Utopia är bara förnamnet. Det finns ingen som helst verklighetsförankring i era idéer. Och inget empiriskt stöd för dem.
Du tycker att det är en bra lösning att skapa ett b-lag och ett a-lag?
Du tror att just här och just nu skulle vi kunna skapa ett gott samhälle med en underklass utan rättigheter? Hur länge ska de tillhöra b-laget? Kan man kvalificera sig för a-laget?
Har du överhuvudtaget tänkt igenom det här?
Jag måste ge dig en eloge för att du faktiskt medger att välfärdssamhället är det första som måste slaktas. De flesta av dina migro-polare är inte lika öppna.
Propagera för er sak och gå ut och fråga svenska folket. Det är nog den tågordning som borde tillämpas. Som det är nu har ni ”infiltrerat” alliansen utan att folket har ett hum om det.
BERIKNINGEN HAR NÅTT STOCKHOLMS INNERSTAD
Berikningen på Södermalm i Stockholm inskränker sig ju hittills huvudsakligen till rikspolitiker, journalister och RFSL-certifierade, könsneutrala förskolor. I innerstaden norr därom har däremot inflytandet från högre stående kulturer redan ett betydligt starkare grepp.
Så hittade jag till exempel idag nedanför brevinkastet på S. Kungsholmen ett generöst erbjudande från självaste ”Mr. Ali” – en trycksak på brandgult papper där följande försäkrades:
”MR ALI
Internationell Spåman
Jag är känd runt i hela världen. Jag kan lösa Era problem
t.ex. kärlek, hälsa, familjeproblem, affär, juridiska frågor,
finansiella transaktioner, viktminskning.
Du får veta hur du skyddar dig själv och din familj från fienden
och hur du får dina nära och kära tillbaka in i ditt liv.
Garanterat resultat. Talar engelska och svenska.
Ring och boka ett möte! 0738–79 22 XX / 0764–47 99 XX”
– – – – – – – – – – – – – – – –
Tack, Fredrik, mera sånt!
Och tack, älskade Ullenhag, för att du vill mig så väl!
Och tack, ni alla, som äntligen i er godhet bringar det arabiska ljuset in i mitt intellektuella, svenska mörker!
Tack Axess, tack Migro!
Tack AB, DN, Sv.D., Expressen, SR, SVT, Sydsvenskan, tack alla, Allah!
Tackom och lovom, halleluja!
http://www.expressen.se/debatt/migrationspolitiken-maste-bli-generosare/
”Du tycker att det är en bra lösning att skapa ett b-lag och ett a-lag?”
Fast så är det ju redan idag, ett A-lag som får vara här, ett B-lag som inte får vara här. Enda detta förslag skulle göra är att förbättra lite för B-laget som får valet mellan att fortsätta som förut eller om de vill komma hit och försöka skapa ett bättre liv.
”Du tror att just här och just nu skulle vi kunna skapa ett gott samhälle med en underklass utan rättigheter? Hur länge ska de tillhöra b-laget? Kan man kvalificera sig för a-laget?”
Negativa rättigheter kan de väl få utan att vara medborgare. Lämpligtvis gör vi som i Australien/Singapore att de som investerar i Sverige eller arbetar och betalar får förnybart upphållstillstånd som efter 3år omvandlas till medborgarskap eller liknande. Inga jätteproblem att lösa.
”Har du överhuvudtaget tänkt igenom det här?”
Har du?
”Jag måste ge dig en eloge för att du faktiskt medger att välfärdssamhället är det första som måste slaktas.”
Fast det står ju:
”Men det finns ett tredje alternativ: låt människor komma till Sverige utan att få del av välfärdsstatens rättigheter.”
Välfärdssamhället behöver inte slaktas för fri rörlighet.
”Som det är nu har ni “infiltrerat” alliansen utan att folket har ett hum om det.”
Snarare har de försökt infiltrera oss, är ju folkpartiet som kallar sig liberala när de är socialister.
”Fast så är det ju redan idag, ett A-lag som får vara här, ett B-lag som inte får vara här.”
Är du allvarlig? Menar du att det egentligen är nån sorts rättighet att få bo i Sverige? Alla som inte släpps in i Sverige utgör ett b-lag?
”Är du allvarlig?”
Ja. Du får gärna motivera varför mitt påstående är felaktigt och undvika ad hominem i fortsättning.
”Menar du att det egentligen är nån sorts rättighet att få bo i Sverige?”
Detta är en annan fråga, å inte offtopic. Men som svar på frågan, jag vill minimera antalet positiva rättigheter. Ser dock ingen anledning att helt hindra människor som vill komma hit från att göra det. Men kan tänka mig någon form av begränsning typ, en mindre administrativ avgift, att man måste kunna visa att man kan försörja sig och att man tidigare inte har begått brott. Men kan man väl uppfylla några enkla kriterier ska man få komma hit.
”Alla som inte släpps in i Sverige utgör ett b-lag?”
Det var du som använde ordet. Idag råder olika rättigheter, jag anser att det inte borde vara så.
Så till dig Anna, om du ska börja ifrågasätta mig kan jag väl ge igen lite. Varför har du så vidrig människosyn att du vill att folk hellre ska svälta i katastrofområden än att få chansen att komma hit?
”Varför har du så vidrig människosyn att du vill att folk hellre ska svälta i katastrofområden än att få chansen att komma hit?” Wow! Det var den uslaste replik jag nånsin fått. Hela meningen är ju en projektion utan grund i det jag skrev.
Då slår jag tillbaka (dessutom har jag kött på mina ben). Det är du som har en vidrig människosyn. Om dina regler skulle gälla skulle de flesta som nu får asyl i Sverige avvisas. Betala för att släppas in. Bevisa att man inte begått brott. Kunna försörja sig själv. Där försvann den ena efter den andra.
Läser du inte själv vad du skriver?
”Wow! Det var den uslaste replik jag nånsin fått. Hela meningen är ju en projektion utan grund i det jag skrev.”
Du besvarade den inte.
”Om dina regler skulle gälla skulle de flesta som nu får asyl i Sverige avvisas.”
Varför då? Vi kan fortfarande ha den nuvarande asylinvandringen utöver en reglerad fri invandring.
”Betala för att släppas in.”
Bättre än att inte ha valet.
”Bevisa att man inte begått brott.”
Bättre än att inte ha valet.
”Kunna försörja sig själv.”
Bättre än att inte ha valet.
”Där försvann den ena efter den andra.”
Japp, men väldigt många fler får fortfarande chansen. Men klart vi kan ju gå hela vägen och ha helt fri invandring om du heller vill det, det är inte jag som argumenterat kring problematiken med fri invandring. Jag bara påvisar ett sätt som är bättre än dagens på alla sätt för både svenskar och invandrare. Du hävdar att det fortfarande är dåligt, vad är då inte dagens som du är för?
”Läser du inte själv vad du skriver?”
Snälla sluta med ad hominem.
Förresten är det väl lite väl långsökt att betrakta min fråga om du inte läser det du själv skriver som ett personangrepp?
Jag tar det igen: Om dina förslag gällde nu skulle majoriteten av dem som nu får uppehållstillstånd avvisas.
1. De kan (vill) ofta inte bevisa sin identitet. Hur ska de då med din regel om att vara ostraffade få komma in?
2. Kunna försörja sig själv. De som kommer in nu lever på bidrag i åratal.
3. Den tredje punkten – att betala en avgift – är mer tveksam. Vi vet inte vilka tillgångar de har som kommer hit. En del har säkert skuldsatt sig för att betala människosmugglare, andra är förmodligen ganska välbeställda. Hur den här regeln skulle slå är svårare att bedöma.
Det vore trevligt om initiativtagarna till ”migro” också deltar i den efterföljande diskussionen. Jag har en fråga som jag, och säkert många andra, gärna vill ha ett svar på:
Ska det vara tillåtet för privata aktörer att begränsa den fria rörligheten på den egna marken, i er überliberala utopi?
@per Det är självklart att individer ska kunna begränsa rörligheten till sin egen mark – men det är stor skillnad mellan individen och en nationalstat. Det betyder också att människor som äger mark ska ha rätt att öppna upp till den.
Nåja, då vet vi. Då är inte den fria rörligheten som är det viktiga, utan bara att det inte är stater som förhindrar den fria rörligheten. Vill ni extremliberaler ens ha någon stat?
Finns ingen gemensam uttalad linje om annat än om att vi alla är för fri rörlighet. Men jag tror vi alla är överens om äganderätt, man kan inte gå in i en annan persons hus hursomhelst.
Personligen har jag perspektivet att det är människor som är centrala – de med rättigheter. Staten är sekundär, men jag tror att den är en oundviklig jämvikt, ungefär på samma sätt som Nozick.
Hej Per! Kul att du är intresserad av vad vi liberaler tycker. Främsta partiet för oss liberaler i Sverige är Liberala Partiet. De har ett partiprogram som nog besvarar många av dina frågor. Du kan ju skumma igenom så kanske du får en klarare bild om vad vi vill:
http://www.liberalapartiet.se/broschyr.pdf
Varför är det självklart att individer ska kunna begränsa rörligheten till sin egen mark? Naturliga rättigheter? Om det är så kan jag upplysa dig om att deras existens är trams.
Mitt förslag, som jag tycker är bättre än förslaget i manifestet, är att vi exproprierar all egendom tillhörig de som stödjer manifestets innehåll och ger pengarna till jordens fattiga barn.
Intressent att ni kom in på frågan om privata markägares rättigheter. Jag är nyfiken på hur ni (kanske främst artikelförfattaren, men andra är så klart välkomna att tycka till…) ser på Hans-Hermann Hoppes essä ”Natural Order, the State, and the Immigration Problem” – http://mises.org/journals/jls/16_1/16_1_5.pdf – där han menar att det inte alls är säker att ett radikalt marknadsekonomiskt samhälle skulle vara mer ”mångkulturellt” än dagens samhällen, eller om det skulle existera något som ”fri invandring”. (Betänk att alla bidrag är avskaffade, liksom all diskrimineringslagstiftning, och snart sagt varje kvadratcentimeter mark skulle vara någons privata egendom…)
Liknande tankegångar har ju förts fram av en del paleolibertarianer ideologer, och även av bl.a. Ron Paul.
Om en invandrare som tjänar 5000 om året i sitt hemland tjänar 5000 i månaden här i Sverige så skulle det vara ett ekonomiskt lyft för invandraren?
Man måste ju jämföra levnadsomkostnaderna i respektive land också, det är ju vad man får för sin lön som avgör vilken ekonomisk standard man har.
Ja, jag blir inte övertygad av detta manifest.
Till exempel förstår jag inte varför man inte skulle kunna grunda sina uppfattningar på egoism och oginhet. Så gör jag privat, varför inte i politiken? Jag diskriminerar egoistiskt till förmån för dem jag hillar och är ogin mot folk som försöker sko sig på mig.
Vi har ingen skyldighet att ge skydd åt alla som far illa i hela världen, det är bra om vi gör det efter vår förmåga. Inte mer.
Ni kan vara emot välfärdsstat och fackets makt, men i realiteten så leder en våldsam ökad invandring av lågpresterande till att det politiska våldet mot mig ökar genom att jag får betala mer i skatt.
Det är också fånigt att ge helt öppna och helt stängda gränser som alternativt.
JAg tycker vi ska ha det som i dag: alla som får jobb är välkomna hit.
Resten bör vi stoppa med alla möjliga medel. Jag kan inte se varför vi ska släppa in tiotusentals från Afghanistan och Somalia. De är inte politiska flyktingar, de är inte arbetskraftsinvandring.
Hur väl migros ideer fungerar i verkligheten visar ju de bulgariska och rumänska bärplockarna som var i Sverige för någon månad sedan.
Det finns ett bibelcitat som passar på migros tankevärld ”förlåten dem ty de veta icke vad de gör”
Det är ju lätt att skriva ett ”manifest” som fullkomligt utstrålar kärlek till alla människor på jorden. Man måste känna sig väldigt god när man har gjort det. Men det är en godhet utan några som helst förpliktelser för du/ni inser naturligtvis att det inte blir något mer än ett manifest bestående av ord. En utopi utan verklighetsförankring. Samtidigt är jag lite nyfiken på ett ärligt svar på hur du/ni har tänkt att leva ert eget liv i den framtid ni målar upp? Skulle det bli ett hyfsat bekvämt liv i a-laget, i något gated community där de privata egenintressena håller obehöriga ute (ni är väl vapenliberaler också?), eller kommer ni att vandra omkring som godhetsapostlar bland de fattiga och klappa de små barnen på huvudet i något b-lagsghetto? Och leva på deras nivå?
.
Sedan är det ju intressant att fundera på vad som skulle hända OM Sverige som första land i världen skulle montera ner gränserna på detta vis. Hur länge skulle det dröja innan den där inkomsten på 5000 kr i månaden skulle ersättas av noll kr? Ni vill ta bort alla gränser, men det finns faktiskt gränser för resurser i form av pengar, mat och husrum. Då kommer förstås inflödet av folk att upphöra. Frågan är bara när vi är där, och hur vårt land då kommer att se ut? Stockholm som New Mogadishu?
.
Ibland är det tur att en utopi aldrig kan bli något annat än en utopi.
Ett vettlöst manifest. Jag vet, alla läsare vet och du som författare vet att detta aldrig kommer att bli verklighet. Saknar du förmåga att förstå detta – mot förmodan – så är du inte värd att diskutera med. Vill du diskutera vidare så skärp dig för fan!
Men det viktigaste för er finliberaler är väl att ha ett, förvisso uruselt, men ändock teoretiskt försvar för fri invandring så att ingen kan anklaga er för att vara främlingsfientliga. Att det sedan är totalt orealistiskt nonsens som aldrig kommer att bli verklighet – det är oviktigt för er.
Det är för sorgligt…