I dagarna har en rapport från OECD fått stor uppmärksamhet i svenska medier. Rapporten handlar om invandringens påverkan på statens finanser. Tidigare har studier av ekonomen Jan Ekberg undersökt samma sak för svenska förhållanden.
Det är olyckligt att sådana studier får så stor uppmärksamhet, eftersom de framställer invandring som ett nollsummespel där allt handlar om hur mycket olika grupper betalar in till staten.
I själva verket är invandring ett plussummespel där alla tjänar. När en person flyttar till ett land där hen är mer produktiv uppstår en överföringsvinst för världsekonomin. Mottagarlandet gynnas genom ökad specialisering, ökad handel och annat som brukar benämnas dynamiska effekter.
Tyvärr är det svårt att beräkna precis hur stora de dynamiska effekterna är. En ny rapport från den amerikanska kongressens budgetkontor (CBO) är därför välkommen kunskap.
CBO-rapporten beräknar de dynamiska effekterna av en invandringsreform som just nu debatteras i kongressen. Reformen beräknas höja USA:s befolkning med 4 procent (16 miljoner) på 20 års sikt genom en mer liberal invandringspolitik.
Forskning visar att invandring tenderar att snabba på den tekniska utvecklingen. Därför tror CBO att reformen kommer att göra USA:s ekonomi 1 procent mer produktiv 2033. Detta skulle höja avkastningen på kapital och investeringarna skulle därför öka.
Befolknings- och produktivitetsökningen skulle tillsammans göra USA:s BNP 5,4 procent större 2033 (motsvarande cirka 1 200 miljarder dollar) än om reformen inte hade genomförts. Snittlön och BNP per capita skulle faktiskt falla i ett inledande skede. Det beror på att de nya invandrarna skulle ha sämre utbildning än infödda amerikaner. Av denna orsak skulle de ha lägre löner och dra ned snittet för USA. Genomsnittslönen skulle dock bara vara 0,1 procent lägre på tio års sikt.
På 20 års sikt skulle reformen höja BNP per capita med 0,2 procent och lönerna med 0,5 procent. Därigenom kommer lönerna på lång sikt att höjas för arbetare av alla utbildningsnivåer, även om inflödet av lågutbildade invandrare på kort sikt skulle skapa ett litet tryck nedåt på lönerna för de med lägst utbildning.
CBO uppskattar att det federala budgetunderskottet skulle minska med 200 miljarder dollar totalt under de kommande tio åren, och med 1 000 miljarder dollar under tioårsperioden efter det.
Dagens rapport ger oss välbehövlig information om invandringens dynamiska effekter. En liknande svensk studie vore välkommen. Ett uppdrag för Finanspolitiska rådet?
