Det menar allt fler forskare och skribenter, i stark kontrast till den våg av invandringsmotstånd som sveper över Europa.
Ett exempel är Michael Clemens, utvecklingsekonom vid Center for Global Development i Washington. I den uppmärksammade uppsatsen Economics and Migration: Trillion Dollar Bills Left on the Sidewalk menar han att ökad invandring från fattiga till rika länder skulle vara det bästa sättet att lyfta folk ur fattigdom. Logiken är enkel: en människa som flyttar från ett fattigt till ett rikt land kan öka sin inkomst med alltifrån 2 till 20 gånger.
En som tagit sig an denna fråga ur ett journalistiskt perspektiv är Robert Guest, i den nya boken Borderless Economics – Chinese Sea Turtles, Indian Fridges and the New Fruits of Global Capitalism. Guest, som är näringslivsredaktör på den brittiska tidskriften Economist, beskriver hur in- och utvandringen har varit till enorm nytta, och driver tesen att ökad migration skulle kunna göra underverk. Helt fri rörlighet för människor skulle fördubbla världens BNP. Men det behövs inte så drastiska åtgärder.
Om rika länder bara öppnade sina gränser lite, skulle de enligt Guest göra långt mer för världen än de någonsin skulle kunna göra genom bistånd. Världsbanken har räknat ut att invandring motsvarande tre procent av rika länders arbetskraft skulle ge 300 miljarder dollar mer till världens fattiga. Som alltid när man talar om globala frågor är siffrorna svindlande. Men det råder allt större samstämmighet om att migration är den globala utvecklingens alexanderhugg.
Guests bok är smockfull med såväl belysande anekdoter som ögonöppnande statistik. Låt mig ge ett exempel: fyra av fem haitier som någonsin har tagit sig ur fattigdom, har gjort det genom att flytta till USA. Ett annat exempel är att indier i USA är rikare inte bara än genomsnittsindiern, utan även än genomsnittsamerikanen.
Diasporor och etniska nätverk spelar en viktig roll. 15 procent av alla nystartade företag i Silicon Valley har minst en indisk medgrundare. Samtidigt flyttar 60 000 IT-specialister varje år tillbaka hem till Indien. En annan förbluffande siffra är att över 70 procent av de utländska direktinvesteringarna i Kina kommer från etniskt kinesiska länder, som Taiwan, Hong Kong och Singapore. Dessa flöden bidrar också till att undergräva auktoritära regimer, menar Guest, med gott stöd i forskningen.
En vanlig farhåga i diskussionen om migration är risken för kompetensflykt, så kallad ”brain drain”. Det är ett argument som Guest effektivt avfärdar. Möjligheten att i framtiden flytta utomlands lockar många fler att skaffa sig attraktiva utbildningar än som sedan faktiskt emigrerar. Så många att nettot blir positivt. I Filippinerna, det land som exporterar flest sjuksköterskor i världen, finns det fler sjuksköterskor per capita än i exempelvis Österrike.
Andra vinster för avsändarlandet är remitteringarna, det vill säga de pengar som migranterna skickar hem till sina familjer. Den totala summan beräknas vara mer än tre gånger så stor som det sammanlagda globala biståndet. Och till skillnad från biståndet är remitteringarna utom räckhåll för de oftast despotiska regimer som styr dessa länder. Dessutom höjer emigrationen lönerna i ursprungslandet, när utbudet av arbetskraft minskar.
En före detta kollega till Guest på Economist är Philippe Legrain, som för några år sedan kom med den utmärkta boken Immigrants: Your Country Needs Them, skriven med samma briljans och skärpa. Till skillnad från Guests bok handlar den också mindre om näringslivet, Kina och Indien, och mer om själva migrationen.
Det svenska utvecklingsetablissemanget säger sig vilja göra allt för att bekämpa fattigdomen. De borde därför läsa Guest. Och Legrain. Och Clemens. Den senares forskning om bistånd har tidigare hyllats av Sida. Frågan är om hans migrationsforskning, som är mer banbrytande, kan få lika stor uppmärksamhet.
Artiklen finns även att läsa på Sveriges Radio
Pingback: Migromatematik « Ludwig von Mises Institutet i Sverige
Jo, invandring behövs och har klara fördelar. Problemet är att det- på kort sikt i väntan på samhällsekonomisk utdelning-leder till ostridiga socioekonomiska problem, vilka en handfallen mogen välfärdsstat som vår tycks helt oförmögen att hantera: generösa bidrag som ger fel incitament och en polismakt som sätter världsrekord i inkompetens, allt mot en fond av hysterisk politisk korrekthet, där varje antydan till ”etnifiering” av problemet fulas ut med skall om ”rasism”. Inte undra på att rasismen frodas och SD gnuggar händerna.
Jo, invandring behövs och har klara fördelar. Problemet är att det- på kort sikt i väntan på samhällsekonomisk utdelning-leder till ostridiga socioekonomiska problem, vilka en handfallen mogen välfärdsstat som vår tycks helt oförmögen att hantera: generösa bidrag som ger fel incitament och en polismakt som sätter världsrekord i inkompetens, allt mot en fond av hysterisk politisk korrekthet, där varje antydan till ”etnifiering” av problemet fulas ut med skall om ”rasism”. Inte undra på att rasismen frodas och SD gnuggar händerna.
Det viktigaste är att öppna upp den svenska arbetsmarknaden, så att allt fler invandrare också får en möjlighet att kunna klara sig själva här. Nu när arbetskraftsinvandring också blivit ihopkopplat med fackens kollektivavatal, verkar det vara det främsta problemet som finns idag.
Skrev en sammanfattning av Clemens argument för några månader sedan, kanske är av intresse för den som vill se hans resonemang:
http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/03/economics-and-emigration-trillion.html
Instämmer med Christina Wegel. Bara för att man uppmärksammar problem med invandring så betyder det inte att man vill minska den eller ”slänga ut” alla invandrare. Man kan vara för en generös invandring och ändå lyfta upp problemen på borden. Det är något som jag saknar hos er på Migro.
Tankefelet som Michael Clemens och Migro gör med detta: ”en människa som flyttar från ett fattigt till ett rikt land kan öka sin inkomst med alltifrån 2 till 20 gånger.” är att detta bara kan gälla till en viss gräns. Sedan kommer medlen som de inflyttade tar del av att minska.
Jag behöver nog inte ta upp det kända exemplet på Youtube där en amerikansk invandringskritiker jämför invandring med tuggummikulor.
Om man tar och omflyttar en miljon från ett fattigt land utan fungerande infrastrukturer så har inget hänt förutom att dessa mjligtvis fått det bättre. Det finns fortfarande miljoner fattiga i landet och fungerande infrastrukturer saknas fortfarande. Om de som flyttat dessutom tillhör en någorlunda bildad medelklass så handlar det om ”brain drain”, dvs att de som kan vara med och förändra samhället till det bättre försvinner. Det ÄR ett faktum.
Jag ser det som en ny form av kolonialism, men istället för naturtillgångar så är det människor och kompetens som man stjäl.
Jag föredrar att den första världen hjälper till att bygga upp fungerande demokratiska institutioner i den tredje världen framför att man tror att man hjälper till genom att låta ett fåtal komma till väst. Ofta är det dessutom de som skulle kunna bidra mest till att bygga upp sitt eget land.
Jag har presenterat två argument emot gränslös migration från tredje världen till första världen.
1: utilitaristisk aspekt: att ge flertalet en liten ökning av inkomster i deras hemland genom att aktivt verka för att skapa fungerande demokratiska institutioner och ett fungerande samhälle är att föredra framför att låta ett fåtal migrera och öka sina inkomster i ett västland.
2: medlen är begränsade även i väst. Ju fler som delar på kakan, desto mindre att dela på. Oändlig ökning av människor leder INTE till oändlig ökning av tillväxt och tillgångar. Det finns en gräns för vad samhällsinstitutionerna i väst kan tåla innan de brister och redan nu kan vi se det i Sverige med anledning av den höga bidragsinvandringen.
Lösningen är dock inte att avskaffa välfärdssystemen. Tron på att ständig ökning av människor leder till ökad tillväxt är falsk.
Brain drain är likväl ett faktum. De välutbildade invandrare som kör taxi eller städar i Sverige skulle göra betydligt mer nytta i sina forna hemländer, där samhällsinstitutionerna ofta är minst sagt underutvecklade.
Är Migro för neo-kolonialism?
Att säga att invandring är bra för ett land är som att säga att anställda är bra för ett företag. Det beror självfallet på vem man anställer. En svettsare gör ingen nytta på en bank och omvänt. Är det inte dags att höja debatten om migration från för eller emot till vem och vilka?
Historien visar att det är en alltför generell slutsats att oreglerad migration stimulerar den globala utvecklingen. Se bara på Romarriket. Massinvandringen av Hunner och Vandaler gjorde att imperiet bröt samman och Europa sjönk ner i stagnation och tillbakagång under århundraden. De områden i Asien och nord- och östeuropa där invandrarna kom ifrån utvecklades inte heller pga av utvandringen
”Det menar allt fler forskare och skribenter, i stark kontrast till den våg av invandringsmotstånd som sveper över Europa.”
Menar allt fler forskare detta? De studier jag är medveten om når slutsatsen att invandringen till nordiska länderna varit ett ekonomiskt fiasko. En motsvarande studie har även gjorts i Storbrittanien, men Michael Clemens har kanske inte tagit del av den?