Schweizarna går i dag till valurnorna för att rösta ja eller nej till ”massinvandringen”. Det är det nationalistiska partiet SVP som både tagit initiativ till och namngivit dagens folkomröstning. Om förslaget går igenom kommer landet införa kvoter för tillstånd som utfärdas till utlänningar och asylsökande, EU-länder inkluderat.
För mig som sedan 1 år tillbaka bor och arbetar i Schweiz kommer det kännas märkligt att hälsa på grannen i dag, eftersom han är en av dem som ska ta ställning till om jag ska få stanna i mitt tillfälliga hemland – om sådana som jag fortsatt ska få åka till Schweiz för att arbeta.
Mobiliseringen inför dagens votering från nationalisterna har varit omfattande. Överallt syns SVP:s affischer med rubrikerna ”Rösta Ja till att stoppa massinvandringen”. Över 11 miljoner dollar, motsvarande 70 miljoner kronor, har investerats i de olika kampanjerna. Trots att alla andra partier är emot förslaget väntas ett högt valdeltagande och opinionsmätningar visar på ett mycket jämnt lopp.
Samtidigt utmärker sig Schweiz i sammansättningen av invandrare. De största invandrargrupperna är italienare, tyskar och portugiser. 69 procent av alla invandrare till landet mellan 2010 och 2012 var högkvalificerad arbetskraft, vilket är betydligt högre än OECD-snittet som ligger på 35 procent. Schweiz är också ett av få europeiska länder där invandrare är i genomsnitt bättre utbildade än den inhemska befolkningen.
Näringslivet är påtagligt nervöst över dagens utfall. Skattefördelar och stabilitet har lockat många internationella bolag till Schweiz, bara staden Zug huserar 30 000 utländska bolag. För många av dem är det avgörande att kunna rekrytera från utlandet för att kunna tillgodose rätt kompetens. Naturligt är det därför också många företag och handelsorganisationer som engagerat sig inför dagens omröstning.
Faktum är att invandringen är mycket viktig för den schweiziska ekonomin. Inte enbart genom skatteintäkter från internationella bolag utan också för att invandrare kommer med speciella kompetenser och entreprenöriella idéer.
Stora schweiziska bolag såsom Nestlé är grundat av invandrare och även många av de kända klockmärkena startades av utlänningar. Patek Philippe grundades av två migranter från Polen. Invandrare ligger i dag bakom fyra av tio bolag som startas i Schweiz.
Även om ekonomiska argument såsom att invandring lett till ökade huspriser förekommer i debatten, så är det inte främst ekonomi som debatteras inför dagens omröstning.
”Många människor känner att detta utmanar deras identitet, även om det inte finns några konkreta ekonomiska konsekvenser på ett personligt plan.”Så förklarar Georg Lutz, professor i statsvetenskap vid universitetet i Lausanne, stödet för en begränsning av invandringen för nyhetsbyrån Reuters.
Identitet har spelat en roll i den pågående kampanjen vilket också syns på SVP:s affischer. Fokus där är inte vad invandring leder till utan hur stor den är. Mängden utmålas som ett hot i sig. Som i många andra europeiska länder finns starka anti-muslimska strömningar och senast 2009 röstade landet igenom ett minaretförbud. Men det är inte enbart muslimerna som tycks utmana den nationella identiteten. Natalie Rickli, parlamentsledamot för SVP, sade under en TV-intervju att det är för många tyskar i landet. I Genève har det rapporterats om fientliga inställningar mot de 63 000 franska medborgare som arbetar i staden – trots att de talar samma språk.
Kanske visar exemplet Schweiz att inte ens ekonomi, språk och integration nödvändigtvis utgör garantier för ett lands öppenhet och tolerans gentemot invandrare. Fördomar och rädsla kan ändå ta över. För dem som värnar rörligheten bör detta stämma till eftertanke.
Artiklen publicerades i SvD 9/2