Nazister och fascister har tagit sig in i EU-parlamentet. Det är svårt att veta hur stor del invandringsfrågorna spelat, då de främst gick till val på en EU-kritisk agenda. Men parlamentets sammansättning väcker viktiga frågor. Klarar Europa att behålla rörligheten? Klarar vi att bemöta de främlingsfientliga? Och, kanske viktigast av allt: Varför ska man stå upp för den fria rörligheten?
Svaret är enkelt. Vi ska stå upp för asylinvandring för att det är rätt, för att det är humant. Att ge människor hjälp i nöd från krig är rätt sak att göra. Att tvinga dem att stanna i krig är fel. Oavsett om det kostar eller inte. Den här principen handlar inte om plus och minus i statskassan, utan om att agera som en anständig människa. Att öppna dörren för flyktingar från Syrien är det enda riktiga. Arbetskraftsinvandring handlar om en lika enkel princip. Om vi kan försörja oss själva ska ingen stoppa oss från att bo var vi vill. På samma sätt som det är självklart att vi ska kunna arbeta och studera utomlands, ska människor kunna flytta till Sverige för att arbeta. Att välja var man vill bo är ett livssval som bör vara självklart för alla.
Ändras de här principerna av ett val där tio procent röstade för en annan samhällsmodell? Nej. Skulle principerna ändras om 90 procent skulle rösta för en annan samhällsmodell? Nej. Principer påverkas inte av varken val, strategier eller mätningar.
Jag är inte för invandringen för att det är lönsamt eller strategiskt gynnsamt, utan för att det är rätt.
Naturligtvis är det inte bara med principer man vinner opinionen. De flesta människor röstar inte för att följa principer, utan för vad som är viktigt just för just dem. Kanske är det bemötandet på BB, upplevelser från ens barns skolgång eller att man är rädd att den svenska välfärden håller på att raseras av rumänska tiggare. Av det skälet måste myter om invandring bemötas – och problem får inte sopas under mattan. Som när Li Jansson påpekar att Sverigedemokraternas beräkningar om att regeringen lägger 118 miljarder kronor per år på invandring är falska. Eller när forskaren Joakim Ruist urholkar myten om social turism inom EU. Eller när Fredrik Segerfeldt visar att det inteär invandrarna som är lata och inte vill jobba, utan den svenska arbetsmarknaden som är felkonstruerad.
Flyktingsinvandring kommer medföra kostander och sätta krav på samhället. Bästa lösningarna på dessa frågor är nyckeln till att ge fler en bättre chans i Sverige.
All invandring är heller inte kopplad till kostander eller problem. Där ska vi fortsätta påminna om att hälften av Fortune 500-bolagen är grundade av invandrare och barn till invandrare. Vi ska peka på de 70 000 företag som drivs av personer med utländsk bakgrund. Vi ska understryka att migration är den mest effektiva vägen ur fattigdom, och att den lyfter även de som är kvar mot mer tillväxt. Genom att belysa positiva exempel, kritisera myter, förhålla oss sakligt till forskning och aldrig vika från principerna om den fria rörligheten, ska vi vinna striden om gränserna.
Rola Brentlin, redaktör för Migro
