En ung kvinna från Honduras kom till USA med föräldrar och två syskon. De hade nästan ingenting och fick vara inneboende hos en moster. Men de fick omedelbart jobb – låglönejobb på Wal-Mart. Med pengarna därifrån kunde de köpa en bil och hyra en lägenhet och efter fyra år ett hus. Med de erfarenheter och språkkunskaper de fick på det första jobbet kunde de snart skaffa det andra och det tredje.
”Den typen av jobb har vi inte valt i Sverige”, sade förre statsministern Fredrik Reinfeldt om det tyska systemet med låglönejobb. Det är också ett skäl till att den svenska arbetslösheten har bitit sig fast kring åtta procent, medan den är under fem procent i Tyskland. Den rödgröna regeringen å sin sida inriktar sig på att göra det ännu dyrare och svårare att anställa, och kompensera för det med temporära, skattefinansierade traineejobb.
Som Konjunkturinstitutet sade rakt ut förra året har de med låg utbildning svårt att få jobb i Sverige för att lönerna är så sammanpressade och de kollektivt avtalade lägstalönerna är höga. Våra lägstalöner ligger på mer än 70 procent av medianlönen, varnar OECD. Det hade kunnat fungera om arbetskraften var homogen, stöpt i samma form och formad av samma skola. Det är inte sådana tider nu med tjänsteekonomi, mångfald och invandring.
Det betyder att människor vars produktivitet bara är 70 procent av medianpersonens – kanske på grund av lägre utbildning, mindre arbetslivserfarenheter eller sämre språkkunskaper – är utestängda från arbetsmarknaden. Varje gång facket pressar upp de lägsta lönerna så pressar de upp det första trappsteget till den svenska arbetsmarknaden ytterligare en nivå.
För den stora gruppen invandrare med lägre utbildning är det avgörande att det finns arbeten som kräver mindre kvalifikationer. Men den språngbrädan saknas här. Vid sidan av Tyskland är Sverige det EU-land som tar emot flest flyktingar, och samtidigt är vi det EU-land som har minst andel arbeten med inga eller låga utbildningskrav – 5 procent mot ett EU-snitt kring 9 procent. Pisastudierna visar att Sverige har internationellt sett stora kunskapsskillnader, men vi försöker kombinera det med internationellt sett små löneskillnader.
68 procent av de som är födda i Sverige är sysselsatta, men bara 59 procent av de utlandsfödda. Men utlandsfödda med eftergymnasial utbildning har faktiskt en högre sysselsättningsgrad än infödda – mer än 72 procent, enligt SCB. Problemet är att det bara är en minoritet som har så hög utbildning. Mer än hälften av de flyktingar som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har inte ens gymnasieutbildning. Det är visserligen uppiggande att regeringen vill göra det lättare att validera invandrares utbildning, men för den som inte har någon utbildning är en validering lika värdelös som en OECD-rapport är för den som inte kan läsa.