Hinder för integration

Integrationsfrågan är inte problemet, problemet är att vi inte har hittat lösningen, ännu, där integrationen brister. Problemet är inte heller olösligt. Det finns många goda exempel som visar tydligt att det absolut går att få fungerande integration.

Det finns även en hel del saker som behöver göras för att få integrationen att fungera ännu bättre. Gnosjöregionen är den del av Sverige som tog emot relativt flest flyktingar från Bosnien. Om problemet är för många flyktingar, som somliga hävdar, borde problemet vara störst i Gnosjö. Sysselsättningsgraden i den invandringsgruppen är högre än hos lokalbefolkningen, 90 procent för män och 80 procent för kvinnor. Medelinkomsterna är högre än för svenskfödda.

I andra delar av landet är det sämre. I Malmö kommun var motsvarande siffra 37 procent för män och 28 för kvinnor. Siffrorna avser personer som fick uppehållstillstånd 1993-1994, mätningen gjordes 1999.

Tre slutsatser kan dras av detta. För det första; Integration är möjlig, de som hävdar annorlunda har uppenbart fel, som synes går det utmärkt att få in människor i det svenska samhället. För det andra; Region och system spelar roll. Framgångsexempel finns och bör efterliknas. För det tredje; Det behöver inte ta lång tid. Snabb sysselsättning några år efter flykt från krig och inträde i ett nytt land med ett annat språk är inte illa.

Enligt huvudbetänkandet i Långtidsutredning 2011 är det en stor skillnad på anställningsgraden för personer som har gått ut gymnasiet och de som har hoppat av. Bland svenska kvinnor i åldersgruppen 40-44 år är skillnaden i sysselsättningsgraden 66 procent bland de som har hoppat av gymnasiet och 87 procent av de som har fullföljt det. Genomsnittslönen för dessa grupper är dock nästan identisk, följden är för många människor förfärlig.

Mycket tyder på att Sverige har ett lönegolv som försvårar för invandrare och lågutbildade att komma in på arbetsmarknaden. Brist på kunskaps kompenseras inte med lägre lön, brist på kunskaps kompenseras istället med arbetslöshetsersättning i olika former. Många som kommer till Sverige har humankapital och formell utbildning. Utan det svenska språket är personens humankapital av lågt värde.

Det finns två lösningar på detta, antingen att sitta några timmar i veckan i en skolbänk och repetera glosor eller att vara ute i det svenska samhället, arbeta och genom interaktion lära sig språket. Det förstnämnda alternativets möjlighet till språk och integration är föga effektivt. För att fler ska kunna få jobb och därmed integreras måste förändringar göras. Lönegolvet gör att invandrare inte kommer in på arbetsmarknaden. Skulle de komma in skulle framgång följa, språkkunskaper ökar, integrationen tar fart och lönen följer med. Blir lönespridningen större kommer fler människor komma in i arbetslivet. Att jobba för höga lägstalöner är en fullt respektabel sak att göra men de som gör det bör även vara medvetna om att de hindrar unga, invandrare och lågutbildade från möjligheten till ett jobb och en bra framtid. Lägre lägstalöner skulle ge en högre integration.

This entry was posted in Arbetsmarknad and tagged , . Bookmark the permalink.

4 Responses to Hinder för integration

  1. Leif D says:

    ”…antingen att sitta några timmar i veckan i en skolbänk och repetera glosor…”

    Det handlar inte om några timmar. Det handlar om många år. Den genomsnittliga utbildningsnivån för invandrare är 6 års grundskola. Senast jag kollade (det var ett tag sedan) så hade 35% av personerna från dom 3 största nationaliteterna ingen utbildning alls.
    Vem skall anställa en analfabet? Det kommer lite drygt 10000 per år?
    Tror du att det räcker med ”några timmar” i en skolbänk?
    En arbetskarrat jobbar som lärare på SFI och enligt henne så är många invandrarmän starkt avvisande till alla former av utbildning. Det är haram. Och en kvnilig lärare förståss helt omöjlig.
    Vem skall anställa dom? Och varför skall dom hit alls?

    Lägre lägsta löner behövs inte eftersom vi inte behöver dom här personerna alls.

  2. Jonny says:

    Varför skulle lägre löner skapa fler jobb, bara till invandrare?
    Vilka jobb är det som inte utförs idag men som hade utförts i fall de anställda hade lägre löner?

    Tycker lönelogiken haltar, särskilt med tanke på det som nämns om Gnosjö.

  3. Anders says:

    Jag har lite svårt att förstå artikeln. Du inleder med att skriva att: ”Integrationsfrågan är inte problemet, problemet är att vi inte har hittat lösningen, ännu, där integrationen brister”.

    Vilket är ungefär som att säga att: Cancer är inte problemet problemet är att vi inte funnit botemedlet ”ännu”. En sådan mening ger inte någon information. Sen nämner du att ”Gnosjö” är exempel på lyckad integrering OCH DÄRMED ÄR INTEGRATION MÖJLIG. Min fråga blir då Är MALMÖ exempel på ATT INTEGRATION ÄVEN kan vara omöjlig?

    Och att sänka minimilönerna kan vara lite mer komplicerat och problematiskt än det verkar vid första anblick, du förstår om vi har minimilöner lägre eller nära socialbidragsnormen då kommer folk inte längre vilja arbete då det ur individens synpunkt är ganska meningslöst att utföra ett arbete om samma ersättning kan erhållas utan prestation. Du skriver att en hel del kan göras för att få ”integrationen att fungera ännu bättre”. Först måste du demostrera att den fungerar ”bra” och för det andra är det ENBART önsketänkande att rubricera integrationsproblem som ”utmaningar” eller liknande, det blir inte något mer realistiskt för det. Är det en utmaning att integrera alla i Malmö då är det också en utmaning att hoppa över slottet i Stockholm. Även om det är ”möjligt” är det varken sannolikt eller realistiskt att tro att eftersom ett hundratal Bosnier lyckats integreras i en kommun innebär detta att tiotusentals analfabeter likväl kan integreras i andra delar av landet.

  4. Pingback: Klass vs Ras: Vad vinner kapitalet på ett rasifierat samhälle? « Rasens materia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *