Bremgarten, till synes en liten pittoresk Schweizisk by med knappt 7000 invånare väckte för någon månad sedan internationell uppståndelse med sina nyinstiftande apartheidlagar som förbjuder asylsökande att vistas i offentliga platser. Bakgrunden till lagstiftningen är att Bremgarten öppnade ett transitboende för asylsökande. På sin hemsida skriver staden att boendet kommer kunna ta upp till 150 personer och att genomsnittsvistelsen för varje person kommer vara mellan 4-8 veckor. Man försäkrar också att inga kriminella kommer huseras samt att de asylsökande enbart kommer kunna lämna boendet mellan vissa tider dagtid samt att man kommer ha dygnetrunt bevakning.
De är alltså inlåsta på kvällarna och under ständig bevakning. Ändå manar staden till försiktighet. På hemsidan skriver man att det trots förberedelsena kommer uppstå problem och man uppmanar befolkningen att omedelbart rapportera misskötsel. Inte någonstans på hemsidan uppmuntras lokalbefolkningen att ta kontakt med de nya invånarna. Att välkomna dem och introducera dem till Bremgarten och Schweiz. Istället viftar man med en varningsflagga och manar till försiktighet. Vi kommer skydda er från dessa asylsökande – de är inte som andra människor, de är asylsökande.
Utöver detta valde staden att även helt bannlysa de asylsökande från offentliga platser. Simbassängen, kyrkan, biblioteket, lekplatsen. Sammanlagt 32 platser listas där de asylsökande inte får vistas. Tyvärr är Bremgarten inte en enskild galen stad med en galen borgmästare utan det speglar den populistiska och rasistiska utveckligen i landet. Bremgarten handlingar har försvarats av landets justitieminister och dess migrationsverk. Den hårda retoriken och rasismen i landet följer det nationalistiska partiet SVP som har utvecklats till ett av landets största partier. Det är även från SVP som Schweiz nuvarande president Ueli Maurer kommer ifrån – han är känd för bland annat följande citat: ” Solange ich Neger sage, bleibt die Kamera bei mir” (Sålänge jag säger neger så har jag kamerans fokus).
Det är alltså inte en enskild by utan även delar av regeringen som ställt sig bakom apartheidlagarna och som själva dagligen bidrar till att att skapa konflikter mellan människor. Just Bremgarten visar varför öppenheten måste försvaras varje dag. När kommunalråd vägrar ta emot flyktingbarn, när muslimer hålls ansvariga för jordens alla problem, när judar attackeras på öppen gata, när homosexuella utsätts för trakasserier – den populistiska vägen är farlig, det kan vi se i Bremgarten.
Apartheid har nått Europa och inte vilket land som helst, utan det land som ånjuter massiva fördelar och inkomster på att husera internationella institutioner som exempelvis FN. Ironiskt. Våra svenska idrottsstjärnor riskerar karriärer genom att måla naglarna i regnbågsfärger i Ryssland. I Schweiz sitter en hel drös svenska diplomater och representerar Sverige – kommer apartheid accepteras i landet neutral eller kommer vi se någon reaktion?
Rola Brentlin, redaktör migro
