Av Mathilde Fasting, Tankesmedjan Civita .
Norge har sedan 2004 varit öppet för arbetskraftsinvandring från hela EES. I den norska, likt i den svenska, debatten talar man om arbetskraftsinvandring som «social dumping», alltså att de som kommer, utnyttjas som billig arbetskraft, får låg lön och dessutom pressar andras löner. De flesta som kommer, gör emellertid ett jättehopp i inkomst bara genom att komma hit, och den goda löneutvecklingen fortsätter ju längre de bor i Norge. Arbetskraftsinvandringen ökar, och ständigt kommer nya yrkesgrupper.
Vi har därmed, genom rapporten ”Sosial Jumping”, infört ett nytt begrepp: social jumping. Detta begrepp fångar att en arbetskraftsinvandrare gör ett hopp i löne- och arbetsvillkor när denna flyttar. Det är också social jumping när en migrant får bättre chans att förbättra sin levnadsstandard i det land han eller hon flyttat till. Arbetskraftsinvandraren gör vidre ett hopp när han eller hon går från svart till vitt jobb, får fast anställning, en fot in på bostadsmarknaden med ett hyreskontrakt och senare kanske även ett ägt boende. Inte minst är det jumping i och med att arbetstagaren gör det bättre karriärs- och lönemässigt efter sin ankomst.
Social jumping tar utgångspunkt i arbetskraftsinvandring. Invandrararna har, oavsett nationalitet och ankomstår, en betydligt större positiv förändring i total inkomst än befolkingen i stort. Analyser av inkomststatistik från det norska statistiska centralbyrån bland invandrare från Öst- och Centraleuropa som är registrerade som bosatta, visar att alla invandrargrupper har en god inkomstutveckling efter att de kommer till Norge, och att de inom några år närmar sig den norska genomsnittsinkomsten. Polacker som kom 2004 har en inomstökning fram till 2010 på nära 60 procent, övriga östeuropéer har mer än dubblat inkomsten. Den genomsnittliga totala inkomsten för östeuropéer som kom under 2004, och som fanns kvar 2010, var 2010 nära 350 000 norska kronor.
Många får fast jobb, och fler får en posititv karriärsutveckling, särdeles om de lär sig norksa. Arbestsförhållanderna har blivit bättre, många arbetsplatser tar emot stora mängder arbetskraftsinvandrare och lyckas väl med att integrera dem. De invandrare som tar med sin familj får tillgång till dagis och skola för barnen på samma sätt som för norrmän. Att arbetskraftsinvandrare i större utsträckning bestämmer sig för att stanna kvar i Norge, är också en indikation av social jumping. Utbildning, pensionssystem och det arbetskraftsinvandrare uppfattar som möjlighet till ett gott och tryggt liv för sig och sina familjer, framkommer ofta som viktiga orsaker till att man bosätter sig i Norge, efter lön och arbetsvilkor. Dessutom är det en myt att det endast är lönen som är det viktiga för arbetskraftsinvandrare. Har man ett arbete, är det andra faktorer som är väl så viktiga för att trivas och besluta att bli bofast i Norge. Den sociala jumpingen är med andra ord inte endast knutet till arbetsförhållanden, men till levnadsvillkoren generellt. Det utmanar uppfattningen att västeuropeisk arbetskraftsinvandring kommer till Norge som «livsstilsmigranter», medan östeuropeisk enbart kommer för arbete.
Feedback från företag och rekryteringsfirmor som genomför noggran rekrytering, är att det är kostsamt, men väl värt investeringen. De får välutbildad och stabil arbetskraft med den kompetens som efterfrågas.
Det är problematiskt när det i debatten om arbetskraftsinvandring skapas ett intryck av att invandringen är ett förlust-projekt, och om social dumping är det första begreppet man kommer att tänka på. Det lämnar intrycket av att vi skulle klara oss bättre utan invandring. Men det är fel. Vi är mycket beroende av invandrare, både med högre och lägre kompetensnivå. Norge har länge haft en stark tillväxt. En av orsakerna är arbetskraften vi har fått från utlandet, som har fyllt de lediga jobben och lättat på trycket i ekonomin.
Det är en myt att företag anställer arbetskraftsinvandrare bara för att spara pengar. Östeuropeisk arbetskraft värderas som likvärdig norsk, och arbetskraftsinvandrara utför ett lika gott arbete som norska arbetare. Dessutom är bristen på arbetskraft den viktigaste orsaken till rekrytering av arbetskraftsinvandrare, inte spekulerande i billig arbetskraft. Utvecklingen tyder också på att många arbetskraftsinvandrare får fastare anknytning till det norska arbetslivet. Fler får fast jobb.
För de långt flesta arbetskraftsinvandrare handlar det om ett jump, och inte ett dump. Arbetskraftsinvandrare får det bättre än de hade möjlighet till i sitt hemland, och i rikare land får de möjlighet till fast arbete, social trygghet och god löneutveckling. De förbättrar sin livssituation. Det är bra för de som arbetskraftsinvandrar, för alla arbetsplatser som anställer arbetskraftsinvandrare och för ekonomin.
Har lite svårt förstå hela artikeln. Du anser alltså att arbetskraftsinvandring i sin helhet skulle vara positivt då högutbildade människor från öststaterna har god löneutveckling i Norge?
Det måste vara det svagaste argumentet någonsin. Arbeten och löneutveckling kan i visst avseende anses följa utbud o efterfrågan. Om du har för mycket utbud av arbetare kommer lönerna dumpas i och med att fler konkurrerar om färre arbeten.
Dessutom kan du förklara begreppet du myntat ”social jumping” då det för mig verkar aningen luddigt. Jag håller med om att det för individer från fattigare länder är gynnsamt att komma till ett rikare land. Vad jag har svårt att förstå är att om dessa konkurrerar om samma arbete som existerande befolkningen blir det en fördel för de arbetare som redan finns där.
Sen skriver du:
”Det är också social jumping när en migrant får bättre chans att förbättra sin levnadsstandard i det land han eller hon flyttat till.”
-Detta stämmer FÖR MIGRANTEN om det råder arbetslöshet i landet förstår vi dock fort att OM HAN TAR ARBETET FRÅN NÅGON ANNAN NORSK PESON, då är det ”social dumping” för de norska arbetarna.
”Det lämnar intrycket av att vi skulle klara oss bättre utan invandring. Men det är fel. Vi är mycket beroende av invandrare, både med högre och lägre kompetensnivå”.
-Är vi beroende av invandrare med låg kompetensnivå??? Vet inte hur det är i Norge men i Sverige har vi skyhög arbetslöshet bland lågkvalificerade invandrad arbetskraft. Är det ”social jumping” för samhället att ta hit fler?
Riktigt lönsam, den där invandringen!
http://www.dn.se/ekonomi/migrationsverket-behover-miljarder
Jag förstår inte hur detta ska vara bra för samhället. Det är klart att det blir ett ”hopp” för individen som invandrar och får högre lön men vad blir konsekvensen av det för samhället? Med stor sannolikhet måste en annan person som inte fick jobbet gå på försörjningsstöd. När den personen senare söker jobb kommer lönerna att vara lägre då antalet arbetssökande är högre. Där har vi social dumping.