Torsdagen den 13 juni lanserade organisationen OECD en rapport som gav invandringsmotståndarnas kommunikationsavdelningar en rejäl smocka. Rapporten undersöker utrikesföddas påverkan på ekonomi i deras nya hemländer. Resultaten visar att i de allra flesta länder leder den sammantagna invandringen till ett plus i statskassan.
I rapporten presenteras en huvudmodell som inkluderar kostnader för den generella svenska välfärden såsom utbildning, sjukvård och sociala försäkringar och intäkter i form av skatt på inkomst, kapital och konsumtion, samt arbetsgivaravgifter. OECD visar med dessa kostander och intäkter att invandringen leder till ett positivt resultat för statskassan om + 0,2 procent av BNP.
Ytterligare tre modeller beaktas för att analysera robustheten hos resultatet från den första. Inte helt oväntat skiljer sig resultaten. En modell visar än mer positiva resultat och två mer negativa. Skilladen mellan modellerna handlar om hur man beräknat kostnader för allmännytta såsom infrastruktur, polis och statsskuld.
Den samlade bilden är dock att invandringen antingen har en positiv eller mycket liten negativ inverkan på svensk ekonomi. Detta trots att Sverige har en högre grad av kostsammare asylinvandring än många andra länder i studien. Detta är också den generalla slutsatsen av rapporten i helhet: Invandringen har en mycket liten effekt på våran förmåga att klara statsfinanserna.
Statskassans kalkyler är inte heller det enda värdet som bör räknas in när man pratar invandring. Invandare kommer med speciella kompetenser och entreprenöriella idéer. Många av Sveriges största företag är startade av invandrare. Invandring är också nödvändigt för att hantera de demografiska utmaningarna. Det är alltså absurt att bara associera invandring med utanförskap och fattigdom. Internationellt och historiskt är migration ett redskap för den invandrade att få större möjligheter och för mottagarlandet att få mer arbetskraft, nya idéer, ökad handel och fler företag.
Trots att resultaten från OECD är betydligt mer positiva än vad som ofta ges sken av i debatten så finns utmaningar. Precis som Migros senaste rapport ”En arbetsmarknad för alla” visar så är Sverige dåliga på arbetsmarknadsintegration. OECD nämner flertalet gånger i rapporten att just arbete är den enskilt viktigaste faktorn för det ekonomiska utfallet.
Enligt rapportens beräkningar skulle en minskning av arbetslösheten bland utrikesfödda till genomsnitt för en svensk öka bidraget till statskassan med 0,5 procent av BNP. Samma sak gäller utbildning, en höjning av utbildningsnivå till genomsnittsvensken skulle öka BNP med samma siffra.
Slutligen är lönsamhet inte det främsta argumentet för invandring. Att ge människor på flykt en fristad och möjlighet att söka lyckan på annan ort väger tyngre. Det är i grunden en märklig ide att invandrare som grupp ska balansera varandra ekonomiskt. Dock finns det en tydlig koppling mellan uppfattning av den ekonomiska påverkan och acceptans för migration. Därför måste överdrivna siffor ifrågasättas. OECDs rapport visar att det finns ekonomiska vinster med migration och att det är arbetslösheten som ska bekämpas, inte invandrarna.
Artikeln publicerades i Dagens arena den 25/6
Rola Brentlin
