60 personer mördade, knivhuggna och kastade över bord från ett flyktingfartyg nu i lördags. Ytterligare tio personer som drunknar under ett räddningsförsök. Den yngsta var ett barn som bara fick leva i två år på denna jord.
Detta är den senaste tragedin som rapporterats från Medelhavet. Samma hav som för svenskar sannolikt betyder semesterresor, sangria och salta bad, men där flyktingars död kan tyckas avlägsen och främmande.
Ändå är döden i Medelhavet också vårt fel.
Det är inte primärt pengar som lämnar flyktingar i händerna på hänsynslösa människor och riskabla resor. Det är lagar. Våra lagar i Europa.
Vad flyktingarna ombord på den överbelastade fiskebåten betalar för resan hade sannolikt räckt till en bekväm, tempererad hytt och stadiga måltider på något av de fartyg som legalt transporterar västerlänningar. Eller en enkel flygbiljett. Problemet är att vi har förbjudit sådana transportörer att befatta sig med andra människor som vill resa hit. Som om resan vore ett brott.
Utan att vi tänker på det sorteras människor bort från samma resesystem som knyter en allt större del av den rika världen allt närmare. Bland dem människor som flyr undan krig, svält och förtryck, som bevisligen är beredda att riskera allt för att få komma hit. Vid passkontrollen har våra lagar etablerat samma funktion som de skyltar som en gång vid parkbänkar, bussplatser och etablissemang bar budskapet ”No niggers”. En oförstående och oförlåtande framtid kommer att betrakta resesorteringen och döden i Medelhavet med samma avsmak, och undra vad vi höll på med.
Mattias Svensson är liberal debattör och redaktör för Magasinet Neo.