Går utanförskap i arv?

Andra generationens invandrare och deras situation lönemässigt och anställningsmässigt har nyligen flytit upp på ytan vilket är en intressant frågeställning. Går utanförskap i arv. Min slutsats är att delvis ja men situationen är betydligt ljusare än vad jag trodde den skulle vara. Lönemässigt är skillnaden liknande den oförklarade standardvägda skillnaden mellan män och kvinnor.

Dan-Olof Rooth, Jan Ekberg (2003) hade i Journal of Population Economics en intressant artikel om situationen för andra generationens invandrare som är klart läsvärd. 1998 var 778 000 individer andra generationens invandrare i Sverige. Av dem har 65 % en förälder som är född i Sverige.  Detta reduceras ner till 165 817 individer efter olika rensningar av datan, 73 % av de som blir kvar har en förälder född i Sverige. Jag kommer fokusera på de utan föräldrar födda i Sverige, i artikeln som jag utgår från finns betydligt mer information och saker de har kollat på en vad som redovisas här.

Sysselsättning och inkomst är det som studeras vilket jag tolkar som en del av det många oroar sig för som är en mätbar effekt på om utanförskap skulle gå i arv.

Jag vill flagga här för att delar av det som skriv kommer vara tekniska och att allt det statistiska kan vara svårt att förstå samt att jag förmodigen inte är ett underverk av pedagogisk förklaring. Ett stycke som förklarar statistiken har jag valt att behålla på engelska eftersom mitt försök på översättning inte gjorde den rättvis.

Inkomst:

Standard errors i parantesen, * Indikerar < 5% signifikans nivå. Längst till höger effekter utan justeringar för det som beskrivs i texten på engelska nedan. Modell 2 är den jag avser att kommentera (jacob Lundberg här på Migro fann Model 1 som bättre), den är justerad för en rad faktorer.  Effekterna är marginaleffekter taget från en nonlinear probit regression, dvs de kan läsas ut som procentuell skillnad vilket annars inte är fallet om man inte tar marginaleffekterna i probitregressionen.

”Note: The column ‘‘Unadjusted difference’’ is the ‘‘raw’’ difference in log earnings between the group of second-generation immigrants and native Swedes. The columns ‘‘Model I’’ show the difference in the average log earnings between the group of second generation immigrants and native Swedes after having adjusted the estimate for differences in the age distribution (either by weighting the sample or by adding age as a control variable). The columns ‘‘Model II’’ show the difference inthe average log earnings between the group of second generation immigrants and native Swedes after having adjusted the estimate for differences in the age distribution (either by weighting the sample or by adding age as a control variable) and controlling for differences in the level of education, marital status, local unemployment rate on a municipality level and, region of residence”

Ovan visas skillnaden i lön. Siffran ska tolkas som procentuell skillnad. I den justerade Model2 tjänar andra generationens invandrare mindre men i de flesta grupperna inte överdrivet mycket mindre än jämförelseobjektet inrikes född. Noteras bör att detta avser delen av datan som itne har någon förälder född i Sverige. Av resultatet att döma för män så finns skillnader men ofta är de inte högre än den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor som man exempelvis kan läsa i Medlingsinstitutets årsrapport över arbetsmarknaden. Jag lämnar till läsaren att själv bilda en uppfattning om skillnaden är stor eller liten. Jag lutar åt att den är förvånadsvärt liten då jag antar att exempelvis ”Sverigespecifikt” kaptial, såsom nätverk på arbetsmarknaden och språkkunskaer tar lång tid att bygga upp.

Nedan när det gäller kvinnorna är resultaten inte just signifikanta. En sydeuropesik kvinna tjänar i snitt 5.24 procent mer än jämförelseobjektet inhemsk och en utomeuropeisk tjänar i snitt 10.28 procent mindre.

Källa: Medlingsinstitutet. ”Avtalsrörelse och lönebildning 2011”. s. 159

Sysselsättning:

Nedan visas den procentuella sannolikheten att vara arbetslös. För både män och kvinnor är det större chans att vara arbetslös, de flesta resultaten är statistiskt signifikanta. De positiva talen indikerar hur många procent skillnad det är. Är skillnaden stor.. i några grupper absolut dock inte ett avgrundsdjupt hål mellan de jämförda grupperna.

Kvinnor nedan.

Min slutsats är att det definitivt är en skillnad men att det dels inte är en så stor skillnad samt att påstående att utanförskap går i arv inte helt håller helt och hållet även om det finns saker som skulle kunna vara bättre.  Tillspetsat skulle man kunna säga att andra generationens invandrare är som grupp i utanförskap liknande som kvinnor som grupp.

Det går givetvis att landa i andra slutsatser om huruvida man tycker att anställningsgapet och lönegapet i snitt är för stort än vad jag har gjort. Min bedömning angående storlek är baserat på känsla när ”storheten” i gapet är ett relativt mått. Det vore givetvis önskvärt att det var mindre. Med det sagt hoppas jag att lite ljus har spridits i mörkret.

Något som skulle vara intressant förutom det här och som jag tänkte försöka sätta av lite tid på är att kolla hur handelsmönster påverkas av migrationen. Många migranter som kommit till Sverige återvänder till ursprungslandet vid en senare punkt i livet. Bedrives det mer handel med länder där Sverige har tagit emot många migranter från på längre sikt jämfört med andra jämförbara länder som inte har tagit emot migranter. Det är en vinstfaktor med migration som skulle vara intressant att titta på. Har det gjorts något sådant redan skulle det vara trevligt om det postades om det i kommentarsfältet.

 

 

 

Dan-Olof Rooth, Jan Ekberg (2003). “Unemployment and earnings for second generation immigrants in Sweden. Ethnic background and parent composition”. J Popul Econ 16:787–814

http://www.mi.se/rapporter/arsrapporter/

This entry was posted in Arbetsmarknad, Ekonomi, Migration. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *